Snö och ny uppgifter till No och jag

Det är vackert med snö, men jag kan inte hjälpa att jag tycker det är lite tidigt för dessa snömassor. I morse när jag tittade ut genom köksfönstret och det fortfarande vräkte ner snö med oförminskad styrka, kände jag mest en betvingande lust att gå i ide...Jag tycker dock mycket om att åka skridskor och en vit jul är ju naturligtvis vacker...

Just nu så läser jag  två böcker, Underjordiska timmar av Delphine de Vigan och Hundraåringen som klev ut genom fönstret och försvann av Jonas Jonasson. Den förstnämnda är väldig allvarlig och handlar om mobbning på en arbetsplats och den andra handlar om en hundraåring på rymmen och är mycket humoristisk och jag sitter ofta och skrattar högt.... Här kan du läsa lite mer om de två böckerna;  http://www.piratforlaget.se/bocker/jonasson---hundraaringen-som-klev-ut-genom-fonstret-och-forsvann och http://www.tidningenkulturen.se/kritik-mainmenu-52/litteratur-mainmenu-35/7588-litteratur-delphine-de-vigan--underjordiska-timmar-

Här är veckans uppgifter till No och jag. Denna gång så ska de lösas muntligt, men det är bra om du skriver lite stödord som du kan ha med dig till på torsdag då vi ska diskutera frågorna i mindre grupper.

På sidan 69 resonerar Lou om hur det skulle bli om var och en av oss tog hand om en hemlös och hjälpte den personen. Då skulle färre behöva sova utomhus. Lous mamma menar att det fungerar inte så, det är omöjligt "saker och ting är som de är, och det kan man inte göra något åt. Det är antagligen det man måste medge för att bli vuxen." Fråga 1; Vad tror du hon menar med att man måste medge vissa saker för att bli vuxen? Hur tänker du själv kring att bli vuxen och hur har du kommit fram till det?

No har efter föredraget varit avvisande mot Lou och inte velat ha kontakt med henne. En dag så står hon plötsligt framför skolan och väntar på Lou och de båda går och fikar.(sidan 85) Fråga 2; Varför tror du att No reagerade så?

För att kunna lösa dessa två frågor så måste du har läst fram till sidan 90. Har du inte hunnit göra det måste du ta med boken hem och läsa!

Lycka till med uppgifterna!

Måndag igen...

Rivstartade dagen med att hålla en sextiominuters lektion på nittio minuter.  I mitt huvud blev det kortslutning och jag förväxlade måndagslektionen med onsdagslektionen. Och ingen protesterade...de arbetade lugnt, nåja någorlunda, vidare. Först efteråt kom en kommentar; "Anna vi skulle varit på trafikkunskapen för en halvtimme sedan". Ooops...

En påminnelse till MP10! Sista inlämningsdagen för recensionen om filmen Freedom Writers är idag. Maila ditt dokument som en bifogad fil till molldius.njudung@analys.urkund.se senast klockan 23.59!

De flesta verkar tycka om filmen som bygger på en sann historia. Den ambitiösa läraren Erin Gruwell får hand om en klass som alla redan på förhand har gett upp hoppet om. Genom ett dagboksprojekt och mycket entusiasm lyckas hon ge dem livsgnistan åter... Det låter som en banal dussinhistoria, men när man väl är inne i filmen så kan man inte sluta titta och det blir aldrig sådär vidrigt smörigt och sentimentalt som den här typen av filmer lätt kan bli. Tycker jag.... Vill man veta mer om den verkliga personen och hennes stiftelse kan man gå in på följande länk: http://www.freedomwritersfoundation.org

För första gången i mitt liv har någon hållit ett tal till mig! På lektionen i svenska C, där eleverna fått i uppgift att hålla ett hyllningstal till valfri person, höll en person ett tal till mig! Jag är mycket rörd och överväldigad! Det var upplagt så att man först i slutet förstod vem det var riktat till. Bra struktur och tydlig argumentation, mycket bra skrivet.

På tåget mellan Nässjö och Köpenhamn

Sitter inklämd mellan två intensivt arbetande fransmän som telefonerar och arbetar vid sina laptops (ha, jag förstår nästan vad de säger!) , en bebis skriker och två äldre par pratar högt på finska och skrattar bullrande emellanåt. Ventilationen i vagnen verkar ha upphört att fungera och temperaturen känns tropisk... Men varför klaga?! Jag är ju på väg till Berlin för att träffa Jan! Men jag saknar redan Olof...

En måndagslektion

SP08b, som jag undervisar i svenska B och C, ska åka på studieresa till Stockholm på tisdag och en av aktiviteterna är ett teaterbesök på Dramaten.  De ska se Shakespeares Stormen och därför fick jag i uppdrag av deras lärare Georg att berätta lite om denna komedi.

För en gångs skull tänker jag, att istället för att ha med en massa bilder och strö stenciler med citat et c omkring mig, vara lite rationell och miljövänlig och göra en power point. Så jag sitter några timmar, jag är inte van vid att göra dylika presentationer och får till slut ihop något som ser halvvägs anständigt ut. Jag lär in alla fakta jag behöver och går laddad till lektionen. De första fem minuterna går allt som smort, sedan ger datorn ett underligt ljud ifrån sig, drar sedan en djup suck och bara totaldör.  Den är inte bara död, den är stendöd, det kvittar vad jag hittar på, så resten av det nu tämligen rumphuggna föredraget får jag, med god min, hålla utan datorns hjälp. Kanske skulle jag tagit med mig stenciler istället?!

Eftermiddagen blev dock bättre...